har inga ord
Så känner jag just nu... jag är helt tom!
Jag trodde verkligen inte att detta skulle hända! Jag sitter här och fäller en tår... undrar vad jag ska skriva om jag vill skriva.. jag har ingen aning, jag är tom!
Det ända jag vet att han vill är att jag ska köra som fan på den sista världscupen. Jag vet att han tror på mig!
Jag tror han är en seglivad man... jag har känt han i stort sätt hela mitt liv, han står mig nära! Väldigt nära!
Uppriven, allt kan hända så snabbt. Vi kom precis hem ifrån resan ifrån polen och slovakien...
Han var så frisk, pigg, ja vi hade så roligt. Han känner mig, jag kommer ihåg när vi satt på tåget påväg hem och han sa att han kommer ihåg mig som den blyga virre.. han var sett mig länge, han är som min extrapappa.
Hur som helst är alla mina tankar på Kristin och fredrik och farmor och farfar!
Jag hoppas han kämpar för han måste överleva, jag tror han gör de, han är stark!
Det jag nyss har skrivit har varit väldigt känslosamt för mig...
På lördag åker jag hem till Sundsvall till Mamma och Pappa!
Fullt upp!
Herregud, dagarna bara drar ifrån med farten..
Jag har haft full upp idag och igår. Idag började med att gå i skolan, rättare sagt hela dagen. Sen gick jag, Erika, Sara och Anna och åt en Semla. det är ju trots allt semla dagen idag:)
Sen gick Jag hem och bytte om med Erika så drog vi på ett spinningpass som var hela 1h och 3O min. Men det gick utan problem, det var en bra kille som höll i så tiden gick hyfsat fort.
Sen gick jag hem och bjöd Erika på middag för att fira den fantastiska stressiga och fullbokade dagen... nu sitter jag här efter att ha hunnit andas en lite stund.
Är så himla trött så nu ska jag faktiskt gå och sova!
Gonatt
Östersund
Sektion 6. Resan är komplett
"Gå åt fel håll så kommer du rätt" - återkommer till den rubriken...
Give me a break!!!
Okej här kommer det...
Igår på storslalom så gick åkningen faktiskt bra och det var ett tag sedan jag kände att jag åkte bra på tävling. Men lyckan blev inte långvarig för ca 1O käpp innan mål så ramlar jag. Ja ni hörde rätt, jag körde ur!!!
Skrapade upp hakan lite som jag gillar att klaga på för tillfället. Även fast såret är minimalt så är de skönt att ha något att klaga på. Efter tävlingen fanns de inte så mycket att göra än att packa ihop sakerna och åka 9O mil till Munchen. Yiha! Men det gick faktiskt rätt bra när jag kollade på serier den största delen av tiden.
Resan var som vanligt lååång och när vi väl kom fram till Munchen så åt vi en middag och efter en timme så dök Andy och Frida upp. Väldigt roligt:)
Dagen gick mot sitt slut och efter virrhönorna hade anlänt så var nog världen säkrad. Jag och Bengan virrade runt några gånger i Europa men tillslut hittade vi rätt, helt otroligt men det måste ju ha varit kartläsarens förtjänst.
Hur som helst så är Bengan allt bra rolig och nu kommer jag till överskriften. "Gå åt fel håll så kommer du rätt" det är Bengan i ett skal. ALLTID när vi har gått till till olika ställen och pekat så har Bengan gått åt ena hållet och haft fel för de mesta, medans jag lärde mig mot slutet att om man går hans riktning så måste man gå motsatt. Haha det var himla roligt!!
Ja och för att göra resan komplett har väskorna lyckats stanna i Munchen och kom inte med planet. Bengan hade lagt ner sina radioapparater och vakterna trodde säkert att han skulle sända något ifrån planet så väskorna kom inte genom säkerhetskontrollen. Satt nu sitter vi på tåget påväg upp till Östersund utan bagage men med fortsatt gatt humör. Men de kanske var så att väskorna luktade öststater så vakterna reagerade. Ja man vet aldrig, de ända jag hoppas på nu är att de någon gång kommer fram till min lägenhet:)
Resan är komplett och jag tror jag har lyckats att göra allt på den här resan. Det känns som jag har varit borta flera år men i själva verket är de bara en vecka!
Sektion 5. Dag och Natt
Lika stor skillnad som det är mellan dag och natt har jag nu upplevt. Alltså när vi lämnade Polen igår och drog in i Slovakien så vändes ljuset. Vi kom till ett 4 stjärnigt hotell och det är nytt och fräscht. Maten förvandlades till något ätbart och sängen gjorde en lika dan förändring. Vilken lycka!
Nu känner jag mig som en liten prinsessa.
Idag har jag varit ute och åkt i Slovakiska skidområdet Jasna. Det blev ca 7 storslalom åk och det kändes faktiskt ganska bra. Efter skidpasset blev de cykel i 45 minuter och 6O situps och stretch. Sen var jag färdig för dagen. Åt en god lunch och de kändes underbart. Sen bytte jag och Lene lite serier och filmer till hårddisken. Hon hade hur mycket saker som helst, jag tror jag fick ca 45 filmer. Herregud, nu har jag mycket att kolla på!
Nu har jag lånat Bengans dator för jag kommer inte in på internet på min dator, vet inte vad det är för fel. Men datorn har väl strejkat. Ikväll blir de publik lottning och norska tränaren sa att tävlingsbacken såg jätte fin ut. Vilket lovar gott till morgondagen.
Bengan däremot han är nöjd med att lämna polen och kommit in i ett land med lite mer stil. Imorgon blir det en lång resa tillbaka till Munchen igen, hoppas jag som kartläsare är på topp och att Bengan som bilförare är på topp så kommer resan gå galant. På lördag kväll är jag hemma i Östersund och då ska jag träffa Erika, vilket kommer bli as kalas.
Annars mår jag bra och är laddad inför morgondagens tävling. Nu ska ni få se skillnaden mellan sängarna. Ni ser nog vad som är Polen och vad som är Slovakien. Ser de mysigt ut?
Ser ni någon skillnad...
Sektion 4. Skidåkningen
Skidåkningen
Ja det var de här vi kom hit för, nu har ni hört nästan exakt vad som pågick runt omkring. Vi tränade en dag innan de var dags för race. Friåkningen som de blev dagen innan var väldigt mjuk men det gav mig också mycket för jag fick bättre position. Tävlingen var jag laddad och jag var sugen på att hitta slalomformen. Men allt kommer inte som ett brev på posten och jag vet att jag kan, men inte hittat de just nu. Det gäller bara att ha tålamod. Jag kom 26a idag och är väl inte nöjd med de utan jag vill mer… Men nu är vi i Jasna och ska träna storslalom imorgon. Är sugen på att åka fort storslalom nu let´s rock!
Ja men jag glömde att berätta att skidåkningen visades på Polsk TV och det var som en mini världscup och organisationen hade verkligen fixat så att alla åkare skulle få bästa möjliga uppvaktningen. De ville säker ha några större tävlingar i framtiden men då måste nog hotellstandarden förbättras och framförallt maten. Men vem vet, vi kanske bara hade otur.
Den här touren blir nog oförglömlig och jag ska fortsätta att berätta hur de går i Jasna och den här gången ett annat land, Slovakien.
Några roliga ord som har kommit fram:
”fy fan va hemskt, hur husen ser ut”
”Man blir ju förgiftad”
”fan va de stinker”
”de här var ju fy fan måste jag säga, hur är de möjligt?”
”men du då, vad hade du tänkt dig då?”
”känner du doften, åååh”
Sektion 3. Maten
Maten
Det var som bengan sa ”mat har inte upptäckts i detta land”. Frukosten blev till historien,
- Marmeladen smakar inte ens bra, kläcker Karen Persyn ifrån Belgien ut sig.
Oh herregud tänker jag då. Men de var faktiskt sant, de misslyckades totales!!! Sockerhalten var på den högsta nivån som någonsin har skådats. Mjölken är säkert god tänkte jag, och drack en stor klunk. Fick då kvälningar av att den var ljumma, slemmiga, sura mjölken. Tog mig en yogurt och den kändes helt okej men efter 2 st var sockerhalten uppe på max. Dags för att testa på mackorna som var så hård att jag tror jag har brytit käken för jag har ont… inget skämt! Juicen har inte kommit till polen än för de som serverades var halvljummen te och vatten med citron i. Kaffe beställde bengan och han fick det i en plåttillbringare och han sa att de smakade bättre än norskt kaffe. Kanske ett bra betyg? Nja han avskyr norskt kaffe…
Till lunch hade kocken kokat ihop en supertorr köttbit och potatismos som faktiskt var helt okej. Ja efter att ätit 5 frukter så var jag hyfsat mätt. Men maten var inte slut här för till middag fick bengan prova på som fick han på andra tankar ”det var de vidrigaste jag NÅGONSIN har ätit” ”hur fan lyckas man laga sånhär mat?” Jag tror inte jag behöver detaljera nått mer då.
Dagen efter spenderade på Mc donalds som var nyöppnat i byn.
Sektion 2. Hotellet
PENSION TERESA
Illamåendet började stiga och hur man ska förklara lukten i rummet blir nu svårt men jag ska göra ett försök. När man börjar känna en frätande lukt mot näsan och när det blir svårt att vara i rummet för att de blir svårt att andas blir lukten rätt tydlig. Svamparna hade grott länge i det här rummet och mögel på toan gjorde att jag gruvade varje gång man blev tvungen att göra ett besök.
Men mögel var inte de störta bekymret för mig, mitt vidöppna fönster gjorde att jag bodde i ett rum runt nollgraden. Sängarna var ifrån första världskriget och den bruna heltäckningsmattan var mjukare än den bruna dynan som låg och försökte se ut som en säng, men misslyckades totalt. Efter den långa resan la jag mig trött som en stock i den hårda madrassen och sov på exakt likadan position hela natten. Hur detta gick till var pågrund av att täcket var så pass tungt att de gjorde de omöjligt att röra sig och inte tala på kudden…
Jag kan nog med största sannolikhet säga att det var de sunkigaste hotellet jag NÅGONSIN har bott på och när jag tog min första efterlängtade dusch var de svårt att känna sig fräsch igen…
Sektion 1. Resan
Munchen till Zakopane
De hela började med att vi hämtade ut bilen vid hotell Mövenpick i Munchen. Både jag och Bengan var peppade för vår första tour tillsammans. Vi packade bilen och vi åkte iväg hyfsat snabbt ifrån flygplatsen men just då visste vi inte vilken helvetes resa som väntade oss… följ med får du höra.
Efter några timmar i den lyxiga audibilen kände vi att vi var bra med i tidsprotokollet, Bengan hade redan innan förberett sig på bästa möjliga sätt genom att ha med sig hundra utskrivna sidor ifrån goggle. Jag var en välförberedd kartläsare. När klockan började närma sig 15 och jag började tjuta om mat kände nog Bengan att det var dags att stanna. Vi käkade en hyfsat god lunch i före detta öst Tyskland och just då visste vi inte att de skulle bli den sista bra matbiten på ett bra tag. De tog några timmar innan vi stannade och tanka innan vi skulle dra in till det okända landet Slovakien. Där köpte vi också en salamimacka och vatten så vi skulle överleva öststaterna. Vi körde och körde och nu började jag känna myrorna sakta komma krypande genom benen, var vi inte framme snart?
Men jag kämpade på och som kartläsare var jag nu ett proffs, jag hade hittat till Slovakien. Vi körde på och nu hade vi kört ca 7. 15 timmar, jag kände mig inte på mitt bästa humör och med salamimackan och vattnet gjorde så jag kom tillbaka till banan igen. VI fortsatte och hittade rätt men en bit utanför ”Trstena” ungefär gränsen mellan Slovakien och Polen small de till… vad hände? Vi fortsatte och efter en kvart så började bilen gå konstigt, vi stannade och upptäckte med stor ilska att vi hade fått punka. Lampan i hjärnan släcktes, vi var bra i tidsprotokollet och målet var nära. Men vad hände nu? PUNKA!!! Jävla skiit!
Inte en bil, på gränsen mellan Slovakien och Polen halv 12 på natten. Pulsen steg och alla historier jag har hört om öst började nu sakta men säkert nå hjärnan. HJÄLP! Vi tog tag i däckbytet snabbt och tog ut däcket men upptänkte med en stor förvåning att vi inte hade några verktyg. Pulsen steg nu ännu mer och det var nu det kom upp att vi måste försöka stanna en bil, men de fanns ju ingen bil? Efter ett tag i kylan kom en gåva ifrån gud, han sände oss en servisbil. Är de inte helt otroligt, en servisbil med blinkade lampor stannar och räcker oss verktyget som gör att vi kan byta däcket utan problem. TACK, jag lever!!
Tiden han rulla iväg och vi hade säkert stått stilla nu i en halvtimme, sakta men säkert körde Bengan vidare och med maxhastighet på 8O km/h så tog de ett tag innan vi närmade oss Polen. Men efter någon timme så kom vi faktiskt fram till Zakopane men resan var inte slut här utan att hitta till hotellet blev nu svårare än någonsin. ”Hotellet ligger vid backen” hade ledningen sagt. Ja vi kom till backen och letade som tusan men här fanns inget hotell som hette ”pension Teresa” VI gick in på ett hotell som hade nattöppet och klockan var nu närmare O1 på natten. Hans om stod i receptionen sa att vi skulle åka tillbaka en bit ca 5 km, de ligger utanför kartan säger han då, vi letade och letade tillslut såg vi en annan backe som såg ut som en Europacup backe där låg också de efterlängtade hotellet. Äntligen vi är framme efter ca 12 timmar i en bil!!
Vi kångkade och bar upp grejorna till rummen där en tjej var vaken och tog emot oss. Första steget in i rummet sa mer än tusen ord, MÖGEL!!
Påväg mot öst!
Jag hann inte vara mer än hemma för jag drog iväg igen och den här gången drar de väg till Polen och Slovakien. Jag ska iväg och köra Europacup med Bengt-Erik Nyhlén. Han har sagt att han ska dela upp sig i två delar så han kan så på start ena sekunden och filma och ge barnrapport i andra.
Jag förmodar att öststaterna inte har något internet så de här kanske blir mitt sista blogginlägg på en vecka.. men om internet dyker upp så kommer jag skriva några rader. Igår blev min text till alpinracing klar, vet inte när de publiceras med den kommer nog så småningom.
Igår träffade jag också min mamma och pappa som kom hem ifrån Val d´Isére och ska åka hem till Sundsvall idag till Mormor och Bamse.
Nu hoppas jag vinden har vänder för nu är jag sugen på att åka fort så ska vi se vad öst har för backar att bjuda på. Den här resan kan ju bli något alldeles extra!
Hoppet är de sista som sviker:)
Ha de bra!
//Veronica
Glad Alla Hjärtans Dag
Resan igår var lång och det tog hela dagen. Men nu är jag äntligen hemma i Östersund dock inte så länge utan redan i morgon reser jag till Stockholm. Åker vidare på måndag till Slovakien och Polen men Bengan, det blir spännande! Ska försöka hitta formen, vore roligt så här på sluttampen av säsongen!
Sen måste jag bara önska er alla en glad alla hjärtans dag:)
Idag har jag kollat på slalomen på tv som inte gick Sveriges väg. Jag tyckte ändå att Frida stod för dagens insatts där hon visade att hon är grym och snart kommer hon att stå på pallen det har jag inga som helst tvivel på. Frida är en frisk fläkt sa alla kommentatorer idag och jag kan bara hålla med. Frida är grym!
Mycket negativt har skrivits om Svenskarnas insatts i VM men alla gjorde sitt bästa och det var helt enkelt inte vårt VM...
Efter slalomen har jag varit ner på sjön där jag möttes av familjen holmberg, alltid lika trevligt! Vi åkte långfärds skridskor och det var verkligen en fin dag ute på isen:) Efter de var jag på stan en sväng sen vet jag inte vart tiden tog vägen och plötsligt var de kvällen och jag tog bussen upp till Erika för att kolla melodifestivalen, som för övrigt bara blir sämre och sämre.
Nu är jag hemma igen och kolla på någon film på tv...
Tack familjen Holmberg för en trevlig alla hjärtans dag:)
VM debut
Ja vad ska man då säga om dagens insatts på min VM debut?
Själv tyckte jag att åkningen var så fruktansvärt dåligt så jag skäms... det var passiv och inget som helst drag. Jag åkte som en pinne helt enkelt. För att se de ifrån den ljusa sidan så var de otroligt kul att ställa upp i VM och det var mycket givande för min utveckling framöver. Jag ska ta och skriva ner en text om min VM debut senare och den kommer att hamna på alpinracing.com men jag säger till när den är klar:)
Annars så har jag sett fotografer bråka i backen idag för att få tag i de bästa bilderna. Det måste jag säga var ganska komiskt i ställe för att koncentrera sig på att ta bilder så bråkar man... jag stod och funderade ett tag men kom bara fram till en och samma svar: HELT ONÖDIGT!
Men jag stod och skrattade för mig själv ett tag och kollade på när de tjafsade:)
I morgon åker jag hem och mitt VM är då över. Det har varit jätte kul att vara här och nu ser jag fram emot Europacup nästa vecka där jag ska åka en tour med Bengan. Först blir de en tidig morgon när jag ska åka härifrån kl O6 OO.
Så de blir inte så mycket mer blogg än såhär idag.. kanske kommer lite mer inslag i morgon om mitt VM.
Gonatt!
Clownen Veronica
Ja då har jag överlevt presskonferensen igår och lyckades komma ganska skapligt undan och "bara" bli kallad clown. Men det är väl sådan person jag är. Försöker liva upp stämningen och får de till den lite mer positiva.
Det finns bra härliga reportrar också med glimten i ögat. :)
Idag då? jo men vädret är inte på våran sida utan jag vaknade upp och gick till frukosten helt ovetande om vad som skulle hända. Jag trodde redan åkarna var uppe i backen föra att förbereda sig på lag tävlingen som skulle ha gått idag. När jag kom ner till frukosten sa Anja att det var inställt och hon inte skulle träna, för de var först sagt att jag skulle träna med henne för att alla andra skulle åka team tävlingen.
Sen sa Jörgen att alla skulle träna storslalom och de var först då jag fattade att de var inställt. Tydligen hade de sprängt laviner hela morgonen utan att jag lyckades höra ett endaste knyst då börjar man undra hur djupt jag sover? Men bra härligt ändå att inte vakna:)
Efter många om och men om vi skulle åka till backen eller inte. Det var vind nästan som storm och mycket snö hade kommit under natten så fick vi tillslut ett besked om att åka upp till backen. Så men några friåk och en lååång väntan var de tillslut dax att köra lite storslalom som gick bättre och bättre att åka utan någon sikt överhuvudtaget. Men man kan inte få allt här i världen!
Träningspasset blev klart hyfsat snabbt efter sin starttid och lunchen blev gudomligt god men väldigt snabb och bara 15 minuter efter lunchens slut stod jag redo för fysträningen. Maten satt mitt uppe i halsen men jag var lika glad för de och satt mig mot språng till gympahallen. Där körde vi snabbhet/hopp/spänst lite allt möjligt och avslutade med fotboll. Sen gick jag hem och kollade lite vad tidningarna hade skrivit och ST hade gjort ett bra reportage likaså hade några bloggare skrivit om mig också...
En fika med mina föräldrar har jag också hunnit med och det blev en chokladbomb och en cappe.
Nu ska jag gå på publicdraw för att kolla när Maria tar de bästa numret inför morgondagens storslalom:)
Om ni vill läsa mer om mig och mina bravader kan ni läsa här:
Mats Dahlberg´s VM blogg:
http://www.sr.se/cgi-bin/Radiosporten/nyhetssidor/amnessida.asp?programID=3277&Nyheter=1&grupp=6620&artikel=2626914
Johanna Reimers hade skrivit en rad om Clownen Virre:
http://blogg.expressen.se/vinterbloggen/
Och så självklart ST "Äntligen Veronicas tur":
http://st.nu/sport/index.php?action=visa_artikel&id=799992&nav_section=2&nav_order=6&nav_part=3
Snöängel
Ja idag har jag hittat på lite smått och gott såsom att slänga mig i snön med jeans, tröja och skor. I ett tappert försök om att se ur som en snöängel!! Lyckades jag, nja jag vet inte!
De roliga med de var att de skulle tas en porträtt bild av mig, helt vanligt. Då sa jag:
- Men att ni alltid ska göra så tråkiga bilder...
Ja men gör nått roligt då... sen kom en kommentar om att jag skulle göra en snöängel och ingen trodde jag skulle nappa på den... men aj aj de gjorde jag!! :)
Sen blev de som de blev. Det blev i allafall lite kul och annorlunda:)
Sen är de också värt att nämna att hotell sängarna på vårt hotell är som parkbänkar. Hårdare än stål, de känns som man ligger på en planka. När jag träffade Andy i morse så hade han knappt sovit en blund för sängarna var så hårda. Ibland är de inte lätt men jag sov som en stock och det var skönt. Det kanske blir värre i morgon när de är dagen före tävling, kanske jag är så nervös att jag inte kan sova... Just nu hoppas jag och ber att de blir bättre väder här i Val d´Isére. :)
Snart kommer mina päron, de hade lite svårt att hitta hit tror jag och har nog virrat bort sig både en och två gånger. Men snart står de här och hejjar för fulla muggar.
I morgon blir de träning för mig, ska kasta på mig storslalom laggen och hitta formen:)
Jag börjar se fram emot min VM premiär. Det blir häftigt!
En vacker dag i Östersund bara dagen före jag åkte mot VM uppladdningen!
Val d´Isére
Nu har jag anlänt till den efterlängtade VM orten. Det känns som inget speciellt egentligen utan jag vill vara här för att ta för mig. Det där som jag skrev i förra inlägget om någon SG start blir det inte av med... jag är inte tillräckligt bra helt enkelt. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Jag får träna i morgon då istället och jag hoppas att jag får komma in i hanget och köra några friåk innan tävlingen. Hoppas men jag vet inte än om man får komma in och köra nått friåk eller ej.
Annars har de varit full rulle idag. Sundsvalls tidning har gjort ett stort reportage och ska visa både saker i tidningen och på web tv. De får ni kolla på i morgon kan jag gissa. Sen har det varit presskonferans med lite större tidningar. Jag fick dock inte så många frågor som de större stjärnorna, men några fick jag allt och jag tyckte själv att jag sa några onödiga saker. Så vi får väl se vad de blir i morgondagens tidning. Jag är ju bra på att göra annorlunda saker och idag var inget undantag.
Jag är en person som är ganska spontan av mig och jag gillar att ta vara på tiden, jag är också en ganska glad tjej som är ganska lätt att prata med. Man kan sammanfatta den meningen med GANSKA, haha!
När jag kom in på presskonferansen fick jag en chock!! Alltså, så mycket kameror har jag inte sett på!? ja aldrig skulle jag vilja säga. Väldigt kul att de uppskattas så mycket och jag kanske inte har fattat än att VM är stort!?
Helt otroligt!
Nä nu börjar mötet! Jag skriver lite mer ikväll!
Magen börjar kurra också, hoppas franzzzoserna har lagat nått extra smaskigt till middag:)
On the road
Efter uppladdnings lägret i Funäsdalen så känns de som att alla tjejer är redo och laddade inför VM som väntar för oss nu. Vi har haft ett läger med otroligt många bra förutsättningar som har gjort det helt perfekt. Alla har verkligen ställt upp och fixat och donat. Tack hela Funäsdalen och självklart tränare, fysio och servismän!
Ja nu är de inte långt kvar till min premiär i VM, de känns lite läskigt men samtidigt så himla roligt. Tänk så många år jag har tränat och kämpat för att just stå på den startlinjen. Jag är otroligt stolt och glad för att få komma till VM. Nu är de bara gasen i botten som gäller.
Återigen så känner jag mig laddad och ser verkligen fram emot VM, nu vill jag bara komma på plats. Just nu ligger jag på ett hotellrum på sas arlandia och väntar på att det ska bli morgondag så vi kan flyga via Genevé och sen åka bil till Val d´Isére som blir mitt hem de närmaste 4 dagarna innan jag åker hem. SÅ det blir en snabb och intensiv visit.:) Sen kommer Mamma och Pappa mina två största fans ner på tisdag och ska kolla på tävlingarna. Vilket blir väldigt kul:)
En nyhet som inte jag har berättat förut är att jag kanske ska köra team tävlingen som går på onsdag och då ska jag ställa upp i SG!! Men de är inte riktigt klart än för om Anja vill åka så går hon i första hand. Men annars är de bara att hålla tummarna för mig som ska ut på mina SG skidor för första gången sedan i höstas. Jag säger bara spännande och otroligt kul!
Nä nu ska jag försöka sova och ladda batterina för de kommande dagarna!! :)
Nytt och fräscht
Ja men som ni ser så är det en lite nyare blogg ni kommer in på. Det är patriciatoernros.blogg.se som har gjort denna design. Visst blev den bra?
-Ja hon är allt bra duktig!
Idag har det varit en ny dag på fjället där vi har haft optimala förhållanden för en VM uppladdning. Vi åker alla åk heldress och med maximal fokus för att få ut de bästa utav träningen.
Det känns bra, de känns som alla är laddade och är sugen på att åka fort.
Det går rykten om att backen som tävlingen skulle gå i först (pratar nu om VM backen) är för svår för tjejerna och ska flyttas till ett lättare hang. Det är tydligen för Isigt i backen.. men för mig spelar de ingen roll för jag har aldrig varit i backarna där så jag har inget att förvänta mig. Jag tror de blir bra oavsett, det är lika förhållnaden för alla:)
Mycket snack om skidåkning i min blogg men det är väl livet:)
Om ni vill veta något annat som ingår i mitt liv får ni allt ta och fråga, för tillfället har jag inte så mycket fantasi!
Nu ska vi ha möte!!
Tråkiga nyheter
Ja idag möttes vi av den tråkiga nyheten om att Jessica har gjort illa sig, så himla tråkigt! åh jag tycker så synd om henne.
Hoppas hon mår bra efter omständigheterna. Tänker på dig Jessi!
Annars har jag kommit fram till Funäsdalen där vi ska ha läger inför VM. Vi ska träna här fyra dagar och det känns väldigt bra, vi ska åka i den branta nya backen här, för att ladda upp inför den branta backen på VM.
Jag känner mig väldigt laddad för att hitta formen nu. VI ska ju köra storslalom i samma backe som killarna kör farten i och både Hans och Patrik sa idag att det såg ut som en isgata och man skulle kunna köra skridskor nedför.
Men det är ju samma förhållanden för alla och det är bara att bita ihop och köra fortare än alla andra. Tänk vad mycket man redan har vunnit om man tänker att det här ska jag klara av bättre än någon annan än den som tänker det här kommer jag aldrig klara av.
Ja nu ska Maria, Therese och jag hitta VM formen. Jag vet att de här kommer bli superbra och vi kommer komma till Frankrike starkare än någonsin! yeah!
Let´s start!
Februari
Tänk va tiden går och imorgon börjar faktiskt alpina VM i Val d´Isére . Jag hejjar på mina lagkompisar och tror stenhårt på att dem kommer att åka hur fort som helst imorn.
Glöm ej att kolla på SVT kl 12 45.
Lycka till Fridan, Jessan och Anja!!!
Idag har jag haft en härlig dag. Har spenderat hela förmiddagen i Gold´s gym där mina ben fick sig en omgång. Sen drog jag vidare till fristilen där vi hade ett gemensamt bålpass.
Sen har jag försökt att tvätta mina kläder som mot min vilja har hamnat som en stor matta över hela min lägenhet. Jag orkar inte städa när jag är hemma. Så det är för tillfället lite svårt att gå här, men jag ska nog ta tag i de innan jag åker härifrån på onsdag. Ångest!
Sen har jag haft en trevlig middag med Sara, super gott och super trevligt. Vi hyrde en film som vi kollade på och den visade sig vara väldigt bra.
Nä nu börjar klockan bli mycket och om jag ska hitta till sängen så måste jag nog börja röja undan nu:)
VM i Val d’Isère!!!
Jag säger bara GRATTIS till mig själv som ska få åka VM i Val d`Isére i Frankrike!
Herregud va roligt!!
Det blir min VM debut och jag ser fram emot de! Den här klyshan om att vara där och se å lära tycker inte jag stämmer in på mig, visst ska de bli häftigt för det är mitt absolut första VM. Men jag vill inte vara där för att se å lära, jag vill vara där för att åka fort. Göra resultat, på ett mästerskap är de bara medaljer som räknas och visst känns en medalj på Vm långt borta. Jag åker dit för att göra mitt absolut bästa och framförallt ska jag ha roligt. Sen som alltid kommer ingen ihåg en fegis.
Jag har ett otroligt sug att åka fort nu. Jag är så förbannad på att jag inte har åkt på min kapacitet i Januari månad och nu känner jag att de vänder.
Nä jag känner att jag är alldeles varm inombords och kan inte riktigt förstå att jag ska åka VM än och hur stort de egentligen är. JIIHOO!!
Här är tre viktiga punkter för att ta mig till min bästa placering någonsin:
♦ Ha roligt
Om alla har roligt och inte tar allt så allvarligt så kommer de gå otroligt fort!
♦ Våga
Vinnaren i ett VM har varit tuffast av alla
♦ Lita på mig egen kapacitet
Gör inget extra, allt finns där. Åk som på träning!
Japp, som sagt! Det är inte långt borta!
Jag skriver inte nu att jag ska vinna utan jag vill åka dit och känna att jag verkligen gav allt.
No regrets, just gooo!
1OO% Veronica Smedh
