veronicasmedh

var och hälsade på dig igår, för första gången vid din grav. Den var så vacker! 9 april förra året var då du försvann ifrån oss. De har inte gått en dag utan att jag har tänkt på dig, de har varit ett jobbigt år. Även fast man inte ser på mig, så är saknaden ifrån dig den värsta jag har varit med om. Alla minnen, alla stunder vi har spenderat, allt vi har snackat om, min tränare, du förstod mig, du kände mig. Att alltid kunna ha någon att ringa, tänker ofta på dig när jag sitter i bilen, de var ofta då jag slog en pling och vi diskuterade massor av saker. De betydde otrolig mycket...

Du var med mig på min första WC start i reiteralm, tillsammans med mamma och pappa var du min största supporter, du trodde på mig och du tror fortfararande på mig. Glad, knäppte bilder, kameran, allt som du har sagt, jag vill ha repris. Även fast jag vet att jag aldrig kommer se dig i mitt liv igen, de gör så ont att säga de.

Livet har alltid sin gång och jag kommer föralltid bära med mig mina minnen ifrån dig!
saknaden är enorm
vila i frid min vän, Bengt-Erik "bengan" Nyhlén