veronicasmedh

Ett år har gått sen han försvann, En chock kom och var svår att smälta. Fortfarande svår att smälta. Jag tänker på han varje dag, han har varit en stor del av mitt liv som skidåkare. Han har hjälpt mig med mycket, otroligt mycket. De har inte gått en dag på ett helt år utan att jag har tänkt på han, de är som ett stort tomrum som aldrig kommer att fyllas igen. Jag saknar han så mycket. Men sorgen har med tiden försvunnit och alla tankar om de bra stunderna man har fått tillsammans går jag genom om och om igen. Fortfarande kan jag inte förstå hur de kunde gå så fort, varför de skulle hända och hur tomt de kan bli efter att någon nära lämnar en. Alltid när jag sitter i bilen eller när jag har mycket tid, pratade jag med han, vi kunde prata länge. Han var ett stort stöd, ett stöd som är svår att ersätta. Jag förlitade allt på han.



Han var en vacker människa som jag saknar nått så oerhört mycket men som man får lära sig leva utan. Jag minns alla bra stunder och idag ska jag tända ett ljus för han.



Jag saknar dig Bengt-Erik Nyhlén!!